mthlaandersson

måste bara skriva, pallar inte längre måste ut med allt jag känner


en gång fanns du här hos oss men inte längre
tänker du tillbaka på gammla dar
och minns du hur det var när det var bara du och jag?
jag har försökt att vara stark men jag gråter idag
försöker ständigt att förtränga mina minnen med dig men det går inte bra

du är saknad av så otroligt många
har inte tänkt så mycket men jag tänker nu
det finns ingen som har funnits och stöttat mig som du
så jag vill tacka för du fanns för mig.

jag kommer alltid fälla tårar för dom bilder jag har av dig
för du är inte ersättlig anton
det finns ingen som dig, och det är jag ledsen för
för nu är du borta och med dig försvann vi
kvar står jag och hoppas på oss.
för jag älskar dig,
saknar dig mest av allt.

jag saknar dig.
oss.
våra minnen.
våra skratt.
allt.